MR av Tunntarm
Jag började med en undersökning av min mage för drygt ett år sedan och den har nu kommit till att jag var och röntgade den igår.
Gluten och laktos allergisk är jag inte. Ibs är det inte heller. Men min läkare på St. Görans sjukhus tror att jag kan ha Crohns sjukdom. Jag har nu i dryga 8 veckor ätit kortison "and thank god" inte sånt kortison som ger biverkningar av tex svullnad och torr hud. Har inte märkt av det alls faktiskt förutom att jag har blivit bättre i magen. Men proverna visar inte på Crohn utan dom är bra. Det är mina sår i tunntarmen som gör det.
Så nu var det dags för en MR.
Lättsmält kost var det då dags för i söndags, det gjorde att jag knappt åt, för jag var osäker på vad jag kunde äta. Jag skulle undvika grovt bröd, potatis,grönsaker,frukt. Fett såsom helmjölk, smör, margarin,ägg, såser mm
Det var ju lätt:) eftersom det är typ vad jag äter.
Måndag morgon bestod av nyponsoppa och en tekaka utan nåt på. Sedan var det bara dryck som gällde fram till 13.45.
13.30 är jag på St Görans sjukhus eftersom dom ville att jag skulle vara en kvart för tidig. Önskar att jag var sen som vanligt men det var jag inte och det var dags för en lång väntan. Jag fick sitta ner i ett bås, klä av mig och sätta på mig en vit långtröja. Det var kallt. Tillslut så fick jag en filt och fick även sätta på mig strumporna igen som någon annan hade sagt till mig att ta av.
14.10 så kom det 2 liter vätska som blev lite klumpigt och geléit om man inte vispade runt det. Detta skull jag nu dricka i lagom takt i 45 min.Vätskan skulle expandera min mage och tarmar. Bläää!!!
Fyra Hänt Extra senare, 15.30 så var det då äntligen dags. En sond eller vad det nu heter sattes in i min arm. Mer vätska sprutades in och det var dags att åka in i rymdfarkosten. Jag valde lugna favoriter och sedan var det en halvtimmes helvete framför mig. Jag fick ju inte röra mig, jag var spänd eftersom jag frös och tyvär valde jag att ha mitt huvud rakt ner så det var lite svårt att andas. Varför inte ha det åt sidan? Jag låg nämligen på magen eftersom det var tunntarmen som skulle röntgas. Vätskan som jag intagit under 45 min hade kört igång min mage rejält. Det kändes som jag skulle göra i byxan hela tiden. Det var inte så lätt att slappna av.
Efter halva tiden så sprutades något annat in i min arm och jag blev förvarnad att jag kunde bli illamående och hon frågade envist om jag hade några problem med ögonen.
Drägglandes i kudden med hörlurarna på sniskan försökte jag svara och efter tredje försöket hörde hon mig äntligen. - NEEEEEEJJJJJJ!!!!
Jag åkte in i maskinen igen och det var dags för att hålla andan i "typ gör länge"
Då började jag må illa och hade svårt för att hålla andan, paniken kom.
Men sen var det över.
Mosig och halv blind fick jag gå ut och byta om igen. Synen skulle komma tillbaka efter en liten stund. Min närsyn var borta i hela 45 min. Gick sådär att cykla tillbaka till jobbet.
Nu är det gjort iallafall och det känns bra att det verkligen blir en ordentlig utredning av min mage.
Gluten och laktos allergisk är jag inte. Ibs är det inte heller. Men min läkare på St. Görans sjukhus tror att jag kan ha Crohns sjukdom. Jag har nu i dryga 8 veckor ätit kortison "and thank god" inte sånt kortison som ger biverkningar av tex svullnad och torr hud. Har inte märkt av det alls faktiskt förutom att jag har blivit bättre i magen. Men proverna visar inte på Crohn utan dom är bra. Det är mina sår i tunntarmen som gör det.
Så nu var det dags för en MR.
Lättsmält kost var det då dags för i söndags, det gjorde att jag knappt åt, för jag var osäker på vad jag kunde äta. Jag skulle undvika grovt bröd, potatis,grönsaker,frukt. Fett såsom helmjölk, smör, margarin,ägg, såser mm
Det var ju lätt:) eftersom det är typ vad jag äter.
Måndag morgon bestod av nyponsoppa och en tekaka utan nåt på. Sedan var det bara dryck som gällde fram till 13.45.
13.30 är jag på St Görans sjukhus eftersom dom ville att jag skulle vara en kvart för tidig. Önskar att jag var sen som vanligt men det var jag inte och det var dags för en lång väntan. Jag fick sitta ner i ett bås, klä av mig och sätta på mig en vit långtröja. Det var kallt. Tillslut så fick jag en filt och fick även sätta på mig strumporna igen som någon annan hade sagt till mig att ta av.
14.10 så kom det 2 liter vätska som blev lite klumpigt och geléit om man inte vispade runt det. Detta skull jag nu dricka i lagom takt i 45 min.Vätskan skulle expandera min mage och tarmar. Bläää!!!
Fyra Hänt Extra senare, 15.30 så var det då äntligen dags. En sond eller vad det nu heter sattes in i min arm. Mer vätska sprutades in och det var dags att åka in i rymdfarkosten. Jag valde lugna favoriter och sedan var det en halvtimmes helvete framför mig. Jag fick ju inte röra mig, jag var spänd eftersom jag frös och tyvär valde jag att ha mitt huvud rakt ner så det var lite svårt att andas. Varför inte ha det åt sidan? Jag låg nämligen på magen eftersom det var tunntarmen som skulle röntgas. Vätskan som jag intagit under 45 min hade kört igång min mage rejält. Det kändes som jag skulle göra i byxan hela tiden. Det var inte så lätt att slappna av.
Efter halva tiden så sprutades något annat in i min arm och jag blev förvarnad att jag kunde bli illamående och hon frågade envist om jag hade några problem med ögonen.
Drägglandes i kudden med hörlurarna på sniskan försökte jag svara och efter tredje försöket hörde hon mig äntligen. - NEEEEEEJJJJJJ!!!!
Jag åkte in i maskinen igen och det var dags för att hålla andan i "typ gör länge"
Då började jag må illa och hade svårt för att hålla andan, paniken kom.
Men sen var det över.
Mosig och halv blind fick jag gå ut och byta om igen. Synen skulle komma tillbaka efter en liten stund. Min närsyn var borta i hela 45 min. Gick sådär att cykla tillbaka till jobbet.
Nu är det gjort iallafall och det känns bra att det verkligen blir en ordentlig utredning av min mage.
Kommentarer
Trackback
